Sätt vardagen på prov, följ barnets behov!
Livet förenklas oerhört om man bara följer barnets behov och det blir aldrig jobbigt att vara småbarnsförälder. Som idag till exempel. Sonen hade tid för 1 ½ årskontrollen på BVC klockan 11.00 på förmiddagen. Just i sin lunchtid alltså. Tänkte ju inte jag på när jag tackade ja till tiden.
Jahapp, hur gör man då för att följa behoven hos sonen trots att han just när han vill äta istället ska få vaccinationsspruta? Well, well... han får mellanmål i bilen, en flaska välling. Perfekt tänkte jag. Perfekt, tänkte sonen också, att sitta och pilla på nappflasksnappen och ha den vanliga nappen i munnen och istället somna på väg in till BVC. Nåja, ingen fara skedd, vällingen fick följa med upp på BVC och i väskan fanns också en barnmatsburk som väntade på att besöket skulle vara över. Njä... vällingen var inte intressant, och han var inte lika glad och go som han brukar till att börja med under kontrollen, men sen kom han igång när han fick springa omkring i väntrummet och leka med alla leksaker. Lika glad som vanligt, och extra gott med barnmatsburken efter att allt runt BVC-besöket var över.
Lika bra han får leka av sig tills han börjar bli trött, tänkte jag eftersom han efter lunch alltid har sin dagliga sovstund. Då slog det mig. Attans. Jag ska ju handla på ICA nu. Om jag har honom i barnvagnen då kan jag inte handla allt jag behöver, knappt en bråkdel faktiskt eftersom skåpen ekar tomma därhemma. Om jag sätter honom i kundvagnen så kan jag handla allt jag behöver, men då kan han inte sova. Samtidigt skrek min mage och det kändes som om jag hade noll i blodsocker så jag började bli lika irriterad som ett riktigt mensmonster. Ok, vad behöver sonen och vad behöver jag? Sonen behöver sömn och jag behöver MAT! Sagt och gjort. Ringde en annan mamma som kunde komma och hålla oss sällskap. Supertrevligt! Sonen somnade i vagnen och jag åt gott samtidigt som han sov gott.
Efter maten gick vi och köpte glass och därefter piggnade sonen till ordentligt. Ok, bäst att han får rasta av sig igen, tänkte jag och vi uppehöll oss på torget utanför ICA i säkert en timme för att han skulle acceptera att sitta i kundvagnen efteråt. Vi hade jätteroligt, ja sonen allra roligast förstås. Han sprang hit och dit, upp och ner, fram och tillbaka, ut och in. Många runtomkring oss drog på munnen åt detta enastående framträdande. Ändå hade han inte visat det mest storslagna och oväntade...
Nästan hela dagen hade gått för att nu under förhoppningsvis trevliga omständigheter kunna utföra införskaffandet av livsmedel, men vi hade verkligen haft en härlig dag som vi njutit av. Nu skulle vi välja en ost. I samma ögonblick går det förbi en man vars mobiltelefon ringer. Direkt sätter sonen handen till örat och säger -HALLÅ! (typ). Jag blir fullständigt överrumplad och börjar gapskratta högt. Jag var inte ensam om denna upptäckt vilket resulterar i att jag och en medelålders dam står och gapskrattar många minuter. Vi kom av oss alldeles och kunde bara inte sluta skratta.
Så tänk va, när jag hela dagen följt sonens behov så tackar han mig på detta underbara sätt. Det kommer jag aldrig att glömma. Ett stort MVG på denna vardags prov! Det är jag STOLT över!
Jahapp, hur gör man då för att följa behoven hos sonen trots att han just när han vill äta istället ska få vaccinationsspruta? Well, well... han får mellanmål i bilen, en flaska välling. Perfekt tänkte jag. Perfekt, tänkte sonen också, att sitta och pilla på nappflasksnappen och ha den vanliga nappen i munnen och istället somna på väg in till BVC. Nåja, ingen fara skedd, vällingen fick följa med upp på BVC och i väskan fanns också en barnmatsburk som väntade på att besöket skulle vara över. Njä... vällingen var inte intressant, och han var inte lika glad och go som han brukar till att börja med under kontrollen, men sen kom han igång när han fick springa omkring i väntrummet och leka med alla leksaker. Lika glad som vanligt, och extra gott med barnmatsburken efter att allt runt BVC-besöket var över.
Lika bra han får leka av sig tills han börjar bli trött, tänkte jag eftersom han efter lunch alltid har sin dagliga sovstund. Då slog det mig. Attans. Jag ska ju handla på ICA nu. Om jag har honom i barnvagnen då kan jag inte handla allt jag behöver, knappt en bråkdel faktiskt eftersom skåpen ekar tomma därhemma. Om jag sätter honom i kundvagnen så kan jag handla allt jag behöver, men då kan han inte sova. Samtidigt skrek min mage och det kändes som om jag hade noll i blodsocker så jag började bli lika irriterad som ett riktigt mensmonster. Ok, vad behöver sonen och vad behöver jag? Sonen behöver sömn och jag behöver MAT! Sagt och gjort. Ringde en annan mamma som kunde komma och hålla oss sällskap. Supertrevligt! Sonen somnade i vagnen och jag åt gott samtidigt som han sov gott.
Efter maten gick vi och köpte glass och därefter piggnade sonen till ordentligt. Ok, bäst att han får rasta av sig igen, tänkte jag och vi uppehöll oss på torget utanför ICA i säkert en timme för att han skulle acceptera att sitta i kundvagnen efteråt. Vi hade jätteroligt, ja sonen allra roligast förstås. Han sprang hit och dit, upp och ner, fram och tillbaka, ut och in. Många runtomkring oss drog på munnen åt detta enastående framträdande. Ändå hade han inte visat det mest storslagna och oväntade...
Nästan hela dagen hade gått för att nu under förhoppningsvis trevliga omständigheter kunna utföra införskaffandet av livsmedel, men vi hade verkligen haft en härlig dag som vi njutit av. Nu skulle vi välja en ost. I samma ögonblick går det förbi en man vars mobiltelefon ringer. Direkt sätter sonen handen till örat och säger -HALLÅ! (typ). Jag blir fullständigt överrumplad och börjar gapskratta högt. Jag var inte ensam om denna upptäckt vilket resulterar i att jag och en medelålders dam står och gapskrattar många minuter. Vi kom av oss alldeles och kunde bara inte sluta skratta.
Så tänk va, när jag hela dagen följt sonens behov så tackar han mig på detta underbara sätt. Det kommer jag aldrig att glömma. Ett stort MVG på denna vardags prov! Det är jag STOLT över!
Kommentarer
Skicka en kommentar